Så skimrande var aldrig havet
och stranden aldrig så befriande,
fälten, ängarna och träden aldrig så vackra
och blommorna aldrig så ljuvligt doftande
som när du gick där vid min sida
mot solnedgången,
aftonen
den underbara,
då dina lockar dolde mig för världen
medan du dränkte alla mina sorger,
älskling,
i din första kyss.
(Evert Taube)
Vacker dikt och hyllning till sommaren ,du har alltid bra ideèr ,så nu kan vi sola och flanera i din sommarblogg, tack du
SvaraRaderaAnonym: Välkommen hit till min somriga blogg! Ja, här är det fritt fram att flanera i solens glans. Plocka gärna en snäcka från stranden och ta med hem som minne.
SvaraRaderaKram
Anna-Karin
Hej maskroskvinna, vad roligt att du har gjort en sommarblogg. Du har följt din andra blogg ett tag och tycker det var kul att u startade en sommarblogg, vilken rolig ide. margareta
SvaraRaderaJag ser att jag har stavat som en kråka. Det ska naturligtvis stå, jag har följt....och sen ska det stå, kul att du startade en......, och sen det sista, vi hörs hälsar margareta.
SvaraRaderaSå här kan det gå när man skriver lite för fort.
Hej Filimaran!
SvaraRaderaSå kul att du kikar in här! Mitt i sommaren och allt. Hoppas att du hade en bra stund här i solen och värmen!
Så glad jag blev att du gillade min idé med en sommarblogg. Tack!
Vi hörs!
Kram
Anna-Karin